Author: Ragnild Lome

Publisher: Linköping University Electronic Press

Published: 2024-07-10

Total Pages: 301

ISBN-13: 9180756468

A multitude of ideas about individual and distributed agency circulated in Scandinavian culture during the 1960s, a period often designated as the early information age. Through an analysis of six novels, this dissertation discusses how prose fiction in and around the 1960s in Norway, Sweden and Denmark responded and contributed to this circulation of ideas of agency. The study argues that a transition is played out in the novels, from an idea of agency as individualistic and possessive, which I designate as melodramatic, towards an idea of agency as distributed and ecodramatic, emerging in an active environment, where multiple agents, human and non-human, co-exist (these concepts are derived and developed from works by Timothy Melley and Mark Seltzer). This transition is claimed to be conveyed through vague feelings expressed by the characters, signalling problems with the representation of agency, which are discussed in the thesis through the concept of affects (as understood by Sianne Ngai, primarily). The study overall applies a media ecological perspective to the literary works, situating questions of both literary form and ideas of agency in the techno-cultural development of the 1960s, investigated through the lens of the cultural history of cybernetics and understood as part of a larger epistemological and ontological change – a process of ecologization (Erich Hörl). This process accelerated during the period and is characterized in this study by a focus on relations, networks and self-reflexivity. From this theoretic approach, ideas of agency must be understood as intrinsically entangled with changes in the environment (environment understood in a broad sense as a setting in the novels, including both technologically mediated environments and natural environments), and this is conceptualized through the newly coined term agotope, an adjusted version of Mikhail Bakhtin’s concept of the chronotope. Three agotopes organize the readings in the study, each referring to key aspects of 1960s culture: “Traffic,” “Contamination” and “Media.” The six novels studied are Bilburen (Carborne, 1963) and Miniput (Miniput, 1969) by Swedish writer Nils Leijer, Den siste prøven (The Final Test, 1968) and Sommeren på heden (Summer on the Heath, 1970) by Norwegian writer Vigdis Stokkelien, Pap (Cardboard, 1967) by Danish writer Cecil Bødker, and Termush, Atlanterhavskysten (Termush, the Atlantic Coast, 1967) by Danish writer Sven Holm. Under 1960-talet, en period som ofta betecknas som den tidiga informationsåldern, cirkulerade en mängd idéer om individuell och distribuerad agens i den skandinaviska kulturen. Genom att analysera sex romaner från Norge, Sverige och Danmark diskuterar denna avhandling hur prosan från perioden bidrog till och svarade på denna cirkulation av idéer om agens. Studien hävdar att romanerna sammantaget pekar på en övergång: från en idé om agens som individualistisk och melodramatisk till en idé om agens som distribuerad och ekodramatisk vilken framträder i en aktiv miljö, där flera agenter, mänskliga och icke-mänskliga, samverkar (dessa begrepp har övertagits och utvecklats från tidigare forskning av Timothy Melley och Mark Seltzer). I studien argumenteras för att denna förskjutning i förståelsen av agens förmedlas genom vaga känslor uttryckta av romanernas karaktärer. Vaga känslor signalerar också problem med representationen av agens och diskuteras i under-sökningarna genom affektteori (såsom det teoretiseras av främst Sianne Ngai). Sammantaget tillämpar studien ett medieekologiskt perspektiv på de litterära verken genom att placera frågor om både litterär form och idéer om agens i relation till den teknokulturella utvecklingen under 1960-talet, förstådda som en del av en större epistemologisk och ontologisk förändring – en process av ekologisering (Erich Hörl). Denna process accelererade under perioden i fråga och beskriver i ljuset av cybernetikens framväxt en relationell, nätverksbaserad och självreflexiv vändning inom teknologi och tänkande. Ur detta teoretiska perspektiv måste ideer om agens studeras som intrikat sammanflätade med förändringar i den omgivande miljön (här förstådd i bred mening som både teknologiskt medierade och naturliga miljöer) och detta konceptualiseras i studien genom den nybildade termen agotop, som är en vidareutveckling av Michail Bachtins koncept kronotop. Tre olika agotoper organiserar läsningarna i studien i tre hovudkapitel, vilka var och en hänvisar till nyckelaspekter av 1960-talets kultur: ”Trafik”, ”Kontamination” och ”Media”. De sex romaner som studeras är Bilburen (1963) och Miniput (1969) av den svenske författaren Nils Leijer, Den siste prøven (1968) och Sommeren på heden (1970) av den norska författaren Vigdis Stokkelien, Pap (1967) av den danska författaren Cecil Bødker samt Termush, Atlanterhavskysten (1967) av den danske författaren Sven Holm.